Jag slutar aldrig förvånas, efter en sommar full av bröllop så fick jag tillbaka samma känsla jag hade för nått år sedan när jag törstade efter den perfekta bilden. Känslan kom när jag stod på bron vid Riddarholmen och plötslig fick en bild av Malin och Marcus stående på bron med ljuset i ett magiskt samspel med betongen och klick!

Jag insåg där och då hur mycket jag älskar samspelet och skapandet bakom fotograferingen, oj va konstnärlig jag låter :-) och det kanske inte var så mycket själva bilden på bron utan mer känslan av att helt fritt kunna skapa något av ren glädje.

Jag älskar den bilden jag tog vid bron, lite osvenskt kanske att säga så, men den ger mig känslan tillbaka av den glädje jag kände där och då! Malin och Marcus fick mig verkligen att känna glädje, jag hade säkert fotograferat dem ännu idag om det inte varit för att de hade en vigsel att passa i Boo kyrka :-)

Jag skulle nog kunna skriva en novell om Malin och Marcus dag, om festlokalen Telegrafen vid vattnet, om dekorationen Malin hade styrt upp av lokalen, om ringarna  m.m. MEN jag nöjer mig med att istället bara skriva, tack Malin och Marcus för ni påminde mig om varför jag älskar mitt jobb!