Det är så lätt att bli vinter-folkskygg, sitta i studion med två kilo choklad en hel vecka och prata i syne med datorn Greger. Därför är det så satans förlösande när NÅGON släpper ut grisen, bort från datorn (och chokladen)... Denna NÅGON är just nu tidningen Kattis&Co (och Hanna som jobbar där). En super härlig tidning som jag samarbetar med. Jag får åka ut och plåta kända såväl som okända människor som ska vara med i tidningen. Människor som har en historia helt enkelt.Varje gång Hanna, från Kattis & Co, mailar så är jag lika nyfiken på vad uppdraget gäller. Känns nästan som när man gick fotokurser och läraren sa "idag ska ni fotografera, hummmm rörelse" så fick man gå ut och tolka rörelse... Alla kom tillbaka med bilder på bilar som körde fort utom grisen som kom tillbaka med duvor som flög ur bild, oskarpa såklart ;-), jag och dessa duvor?!?ps. ska visa fler porträtt vad det lider men först ut är ett reportage jag fotade i vintras. ds