Jag är inte typen som oroar mig. Tvärtom skulle jag säga. Det mesta brukar lösa sig. Men jag måste erkänna att jag tyckte att det skulle bli aningen intressant att se om jag skulle komma fram till Arlanda eller inte i morse. För er som missat så ska en viss president landa i Sthlm och halva stan+Arlanda stängas av. Men eftersom jag är född med tur (och nu även tydligen med en förmågan att gå upp 04.00) så var det en lättad Anna som stegade in på terminal 5 strax efter sex i morse.

Och nu sitter jag här i SAS loungen sisådär 3 timmar före mitt planet till Monaco ska lyfta och småfiser (alltså det är ett utryck för att hänga lite för er som tror att jag sitter och fiser. Sånt gör inte jag. Jag är typ affärskvinna och sitter i loungen med alla kostymgubbar och ser allvarlig ut).

I vilket fall, jag har inte lyckats lyfta med planet ännu (Obama kanske säger till oss att vi inte får lyfta om vi har otur). Men om jag kommer iväg vid halv tio så vet jag att en glad Lisa Wikstrand kommer stå på flygplatsen i Nice och hoppa upp och ner. Kanske ska backa bandet lite. Jag är alltså påväg till Monaco för att fotografera bröllop i 4 dagar. Med mig har jag en annan fotograf, Lisa, som jag för övrigt fotograferade när hon gifte sig med sin Simon. Ska bli galet kul att fotografera i Monaco och lika kul att hänga med Lisa.

Nu över till den riktiga anledningen till det här inlägget. Sofia och Philip. Ledsen att jag tog upp all text till min reseberättelse men jag hoppas att bilderna ska beskriva er dag bättre än jag. Tack för alla skratt och all värme, både från solen, er och bröllopsgäster.