Börjar med några ord, radera dem, skriver några nya, raderar dem, tänker om igen och börjar skriva men raderar dem till slut ändå... Jag har så svår att formulera mig på ett bra sätt. Jag är fortfarande väldigt påverkad av Stefans död och tänker mycket. När jag har samlat mina tankar kanske jag kan skriva något om mina känslor men tills dess tror jag att det får vara lite osammanhängande. Vet inte varför men det absolut svåraste för mig nu är att göra roliga saker och skratta, nästan så jag skäms över att skratta. Samtidigt så mår jag bättre av att skratta. När jag tänker på det så kanske det är så här det får vara nu... Att både få njuta av livet och hämta energi men även få vara ledsen.Malin och Davids bröllop fotograferade jag för några veckor sedan vid Rosendals trädgård precis innan deras vigseln i Oscarskyrkan och festen på Hasselbacken.

På något sätt så känns det väldigt skönt att få sitta och titta på kärlek, att få vara med två människor och se dem skratta, leva och älska (inte älska som i att ligga utan mer som att ehhh, ja ni förstår). Och det måste väl vara ok att bli glad, för jag blir väldigt varm i hjärtat när jag tänker på Malin och Davids bröllop och all den kärlek som bubblade den dagen. Och just kärlek är något vi inte kan ge varandra för mycket av, för det är idag vi lever, inte i morgon... Malin och David, vet att ni väntat länge på dessa bilder, jag hoppas verkligen att ni känner att de var värda att vänta på ;-) Massor av kramar till er (och kärlek).

ps. Massor av kärlek till min älskade pappa som bor utomlands och får fira sin födelsedag själv idag, jag tänker massor på dig, grattis. ds