En hårig liten man föds och vad händer?

1/10: Två månader innan börjar vi planera. Lovar oss själva att inte stressa när han väl kommer. Förresten vad ska man köpa till en hårig liten man? Äsch det är långt kvar...

22/12: Två dagar kvar. VAD HÄNDE? Jag skulle ha fixat presenterna för två månader sen. Nästa år kommer jag dra utomlands. Jag skiter i den håriga lilla mannen (fan kommer jag till helvetet nu) men han förstår säkert, eller?!? (inre panik).

23/12: En dag kvar. Jag borde vara klar. Jag lägger upp några juliga bilder på Instagram och talar om hur klar jag är. Hur fint jag gjort här hemma. Har dragit in en hel j-a gran, bakat pepparkakor (som mest ser ut som ett trasigt bränt pussel). Men ändå. Jag lägger på ett Instagram-filter. Det syns inte. Lycklig-Lycklig. Och stressen syns inte.

24/12: Dagen D. Hjälp har jag fixat allt?!? Körschemat. Upp 05.00 (eftersom jag är så organiserad människa (lögn) så har jag packat kvällen innan) därefter en kort resa på 5 h. Firar att den håriga lilla mannen snart ska födas (eller vänta är han född på julafton? Nej det är väl juldagen?). Äter tills tarmarna ser ut som  julkorvar. Äter igen. Äter igen. Sen tar jag efterrätt.

25/12: Den håriga lilla mannen har kommit till oss. Prisa Jesus. Låt oss göra om det här nästa år. Men med lite mer mat...

26/12: Hoppa in i bilen. Köra 7 h för att fortsätta äta i Dalarna. Äta. Äta. Bara lite till och sen på toa innan 3 h bilfärd tillbaka till Stockholm och där lovar vi varandra att aldrig äta igen.

Jesus födelse. En högtid man älskar och hatar på samma gång. Du jobbiga håriga lilla man som kräver sån uppmärksamhet. Låt oss nu älska julen en stund innan tålamodet brister och Instagram förvandlas till en köttbulle. God jul från julgrisen :-)