DAGBOK
Min väg
Det här är blir ett långt inlägg. Det här blir ett viktigt inlägg. För mig. Jag backar bandet. Ända sen jag var liten vithårig dalkulla har mitt mantra varit ”kan själv”. Jag har aldrig efterfrågat instruktionsböcker eller förslag på lösningar, är helt enkelt för otålig för att läsa in mig på saker. Utan kombon mellan min otåliga sida (tack pappa) och min ”kan själv sida" har gjort att jag alltid testat själv, bra eller dåligt, men så gör jag än idag. Och mitt fotograferande är inget undantag, jag har testat, missat, lyckats, och testat igen. Helt enkelt kommit fram till vad som fungerar för mig och sen kört på det. Jag har aldrig haft någon idol eller förebild. Däremot haft jag stort respekt för många fotografer och deras arbete. Kan erkänna att även jag suttit och beundrat vissa foton och önskat att JAG hade tagit bilden istället ;-)Men så satt jag på kontoret och skrek efter inspiration. Jag bokade upp mig på ett semenarie med en fotograf som nyss blivit utnämnd av tidningen American Photo till en av världens bästa bröllopsfotografer. Jonas Peterson berättade öppet och ödmjukt om sin resa, sin bearbetning, sin utrustning, sitt sätt att se på fotograferandet och jag kom på mig själv med att sitta och tänka ”kan själv, kan själv, kan själv”. Tyvärr var jag tvungen att gå efter halva dagen (bröllop i Göteborg) men i bilen ner började jag fundera. Jonas, all majestätiskt respekt, verkligen majestätiskt respekt för den du är, din resa och det du gör, dina bilder. Men jag insåg en sak (ljust sken och änglar som sjunger ahhhhh).… Det du gör funkar för dig, men din resa kan inte bli min resa. Din utrustning inte bli min utrustning. Dina bilder, eller någons annans bilder för den delen, kan aldrig bli Anna bilder. Jag måste fortsätta lite på min känsla och göra det på mitt sätt, som jag alltid gjort.Med det sagt så kanske ni tror att jag kommer låsa in mig och aldrig mer gå på workshops, semenarier eller prata foto/företag med andra. Så klart inte, jag kommer fortsätta att göra allt det, för att det är roligt, för att träffa duktiga fotografer och för att få tid att reflektera, utveckla och motivera mig själv. Men nu vet jag vad jag vill, min framgång ska ligga i att överträffa mig själv inte andra.Jag vill verkligen lyfta fram Niklas Wikman (PHOTOSTHLM) som arrangerade semenariet, mer sånt. Och så klart den ödmjuka mannen med bilder som pratar, Jonas Peterson.Bilden: ehhhh, jag fick för mig att plåta porträtt i en kohage igår :-) Kossorna ville inte vara med och körde ut oss från hagen... Och om ni undrar vad de gör med skärmen så kan jag säga att jag undrade samma sak. Kossan morrade när jag försökte gå in och hämta den. Hon ville kanske få fint ljus när hon blev fotograferad :-D
Smallpigart på Facebook och Twitter
Klokt inlägg, man ska alltid göra det som passar en själv, tråkigt vore det väl om samma lösning skulle passa alla? Är avundsjuk på att du så tydligt verkar veta vad du vill, själv kämpar jag dagligen med att välja mellan allt som är så roligt:-) Du och dina foton är en otrolig inspirationskälla och jag om någon blir överlycklig om du fortsätter att göra det du gör, för det gör du SÅ bra!
Jag kände också väldigt starkt det du beskriver när jag såg dig arbeta att din självsäkerhet är ditt starka/säkra kort! Har faktiskt inte mött någon som utstrålar ”Kan själv” så mycket som du. Jag visste det inte då att det var just det jag såg framför mig, men nu när du sätter ord på det så vet jag att det var det jag såg hela dagen jag assisterade dig. Det jag lärde mig under den dagen var att jag inte ska vara så jävla rädd för att göra fel! Att bara köra på och att lita till min magkänsla. Att ta foton som man själv tycker om. Och att vara sig själv, det kommer man sjukt långt med tror jag. ”Be yourself; everyone else is already taken” Och du är verkligen ”One of a kind” Anna! KRAM! /Lotta
Tack för fina ord och kloka tankar kring seminariet!Du är på helt rätt linje, på seminarium och andra "inspirations tillfällen" är det väldigt viktigt att man lägger på sitt eget filter.Det var 40 deltagare på seminariet, å mitt mål är att de gick därifrån med 40 olika bilder av vad de fått ut. För vi vill ju inte ha 40 som försöker göra samma sak, för då hamnar vi ju bara i ett läge där vi bara kan konkurera med pris. Å för att citera Jonas "det är världens sämsta"./Niklas
:) Jag tror det är just det Jonas vill att man ska upptäcka. Alla har vi våra egna resor att ta. Som han brukar svara på sitt formspring, "jag kan inte välja åt dig, fota, testa, våga, det finns inga färdiga recept" (en kortfattad tolkning av vad jag fått ut av det iaf, haha). Lika mkt som du kan beundra andra fotografers kort, beudrar jag många ggr dina. Din kreativitet och mod att ta egna vägar. Du kommer aldrig stanna i växten!
..och det gör du så otroligt bra (går din egen väg alltså!!). Du tar fantastiska foton!!!
[...] Marit på VI-Foto blev inspirerad och länkar även till en av filmerna Jonas visade. Anna på SmallpigArt reflekterar klokt efter seminariet. [...]
På något sätt viftar du bort betydelsen av seminariet genom att säga: "Jag måste fortsätta lite på min känsla och göra det på mitt sätt, som jag alltid gjort.". Du glömmer ju faktiskt att det var just Jonas som framhöll att man ska gå sin egen väg.
Jag tycker ni alla har rätt, Jonas vill så klart inget annat, han verkar klok så jag tror han också eftersträvar att alla ska göra på sitt sätt. För tydlighetens skull, jag försöker inte vifta bort betydelsen/kritisera Jonas/seminariet på något sätt utan mer reflektera över hur jag tänkte när han började berätta om hur han gör sin bearbetning, visa sin utrustning, berättade hur han gör med sina kunder osv. Jag var ju inte med hela dagen och kanske missade viktiga delar så ni får ursäkta om jag verkar flummig i min beskrivning :-)Det jag uppfattade var att han så klart ville att vi skulle gå vår egen väg men min spontana tanke var som sagt att jag ville fortsätta göra på mitt sätt med kunder, bearbetning, utrustning, bildspel osv... Och då har seminariet fyllt sin funktion, jag har börjat tänka och reflektera... Och jag ser inget motsatsförhållande att lyssna på hur andra gör/hålla kvar vid sin grej, bara man vet vilket som är sin grej...ps. Lotta, det var nog årets finaste kommentar, tack <3. ds