Vi väntade ut de första faserna, fas medvetslös och fas karatefylla. Allt för att kunna fotografera Celice i lustgasfasen. Vadå faser? Jo, jag pratar om min fotoguide till föräldrar om vilken fas som är bäst att fotografera sitt barn i. Läs hela guiden så förstår ni. I vilket fall. Om man ska åka från typ Jönköping till Stockholm för fotografering så förstår jag Martin&Camilla att de känns lite extra viktigt att fotografera vid rätt tillfälle.

Sist jag fick besök av dem låg Celice i magen. Och ska jag vara uppriktig så gjorde hon ungefär lika mycket väsen av sig i magen som utanför, dvs inget. Hon vaggade sig själv. Åt utan att man märkte. Sov. Inget skrik, eller just ja. Det var ju det där med filmen. Helt hysteriskt kul. Celice måste kommit i något typ av Appel-fas. Så fort vi stängde av filmen på Iphonen så blev hon as förbannad. Jag vågade inte riktigt möta konflikten, bäbisar kan ju verkligen hämnas om man vägrar dem något, så hon fick titta på filmen under fotograferingen. För min del så ville jag mest titta på Camilla som sjöng hallelujasånger och Martin som dansade runt med telefonen för att få henne att skratta. Vilken syn:-D Underbara människor!